Uppenbarligen är jag för seg.

Jag blir så trött. Man måste verkligen sitta 24/7 på Platsbanken och ha bevakningar på allting varenda vaken minut. I förrgår såg jag att Fyndlagret sökte folk. Yay tänkte jag! Igår skrev jag, för hand, mitt bästa brev någonsin. Dom blir alltid bättre när man verkligen känner för ett ställe. Idag renskrev jag brevet, kollade igenom de sista sakerna, putsade upp CVt. Bara för att se att annonsen är borttagen. Är tre dagar för mycket begärt? Skulle jag ha ring dem eller tagit bussen in till dem första dagen? Skrivit tre rader "hej anställ mig jag är bra för er!". Nej, jag lägger ned arbete på min ansökan, ser till att den är bra skriven, fina ord, sälja mig själv. Och då är tydligen tre dagar för mycket. Hur i hela friden kan man veta att man får in rätt person på bara tre dagar?

Jag är så trött, less, förbannad att jag inte vet om jag ska svära eller gråta, men det lutar fan åt det sista. Och det värsta är att jag inte har kvar adressen så jag kan inte smyg-skicka in min ansökan heller. Det var inte samma som fanns på hemsidan. Argh.

Bara att ta nästa jävla ställe och skicka in en bit av sin själ igen, som man fan aldrig får tillbaka.

Jag var nog inte den där rätta personen ändå, det är jag aldrig.

- - edit - -
Jag blev lite mer förbannad och gick in i mitt Nu Jävlar-stance. Skickade in min ansökan till adressen dom har på hemsidan. Tog dom bort annonsen idag så finns det fortfarande en chans, eller hur? Det sista man får tappa är hoppet.

Egentligen borde jag ta bort det jag skrivit ovanför. Man ska inte sitta och skriva saker när man är upprörd, men jag behåller det och hoppas det blir nån mer jävlar anamma. Har två till ansökningar att få iväg idag.